Skinn & filtar
- tillgänglig nu
-
Leveranstid: 2 - 4 Arbetsdagar främmande länder
- tillgänglig nu
-
Leveranstid: 2 - 4 Arbetsdagar främmande länder
Skin och filtar hörde under medeltiden till de viktigaste vardagsmaterialen – som sovunderlag i lägret, som värmeskydd i tält och som en del av klädseln för alla, från den enkla bonden till vikingakrigaren. Den som idag bygger upp ett autentiskt medeltidsläger eller helt enkelt söker en högkvalitativ naturprodukt hittar här äkta fårskinn, lammskinn och ullfiltar med spårbar härkomst.
Skinnen under medeltiden: vardagsmaterial med lång historia
Skinnen var allmänt utbredda från tidig medeltid till sen medeltid – som kläder, sovunderlag och dekoration. Den gamla medelhögtyska benämningen decke (ahd. decchi) visar att värme- och sovtäcken var en djupt rotad del av det medeltida vardagslivet – långt bortom lyx.
Vikingarna använde får- och renskinn flitigt: som sängkläder på skeppet, som underlag i lägren och som värmande överkläder. De nordiska sagorna och arkeologiska fynd visar att skinn i det tidiga medeltidens Norden var nästan universellt användbara. Den som sysslar med vikingakläder kommer inte förbi detta material.
Enkla bönder bar ogarvade eller grovt garvade skinn som ytterkläder – billiga, värmande och lokalt tillgängliga. Adeln satsade däremot på ädla pälsar som mård, hermelin eller räv som ett tydligt synligt statussymbol. Adeliga kvinnor under medeltiden bar pälskant på kappor och surcots som ett tecken på sin ställning – hermelin var förbehållet den högsta adeln, räv och ekorre den bredare överklassen. Denna tydliga sociala stratifiering genom pälsmaterialet genomsyrar hela medeltiden.
Vilka pälssorter finns det – och vad passar de till?
| Pälstyp | Lämplighet | Typisk användning |
|---|---|---|
| Islandsfårskinn (långhårigt) | Historiskt | Sovunderlag, inredning, cape |
| Isländskt fårskinn (kortlugg) | Historiskt | Sittunderlägg, dekorationsskinn, klädapplikation |
| Engelskt fårskinn | LARP | Sittunderlägg, känslig hud, maskintvättbart |
| Iriskt fårskinn | Historiskt | Mjuk underlägg, dekorativt skinn |
| Lammskinn | LARP | Babyskor, handskar, små dekorativa skinn |
| Renskinn | Historiskt | Viking- och förhistoriska framställningar |
| Kaninskinn | LARP | Applikationer på kläder, prydnadsskinn |
Vitgarvning jämfört med andra garvningsmetoder: Vad ligger bakom detta?
- En av de äldsta garvningsmetoderna i Europa – belagd sedan antiken och under hela medeltiden
- Skinnen behåller sin naturliga färg, ljust läder utan kemiska färgämnen
- Särskilt hudvänligt och andningsbart
- Motsvarar historisk praxis – perfekt för reenactment
- Typiskt för isländska fårskinn och irländska fårskinn i sortimentet
- Följer liknande grundprinciper som vitgarvning
- Ger en mjukare känsla och en jämnare yta
- Ofta maskintvättbar på skonsamt program
- Väl lämpad för sittunderlag och produkter med direkt hudkontakt
- Typiskt för engelska fårskinn i sortimentet
Modern kromgarvning används medvetet inte för de medeltida skinn som finns här. Vitgarvningen följer historisk praxis och är mer hudvänlig – ett aktivt val, inte en självklarhet.
Skinnen i medeltidslagret: Användningsområden från sovunderlag till kläder
Fårskinn isolerar utmärkt mot marken, reglerar kroppstemperaturen och dämpar hårda underlag. Ett fårskinn under sovsäcken eller ulltäcket gör skillnaden mellan en orolig och en vilsam natt på marknaden. Historiskt sett använde lägerinvånarna just denna kombination: skinn som underlag, ulltäcke som övertäcke.
Pälskragar, axelvärmare eller ärminlägg av får- och lammskinn är typiska inslag i vikingakläder och i allmänhet i framställningen av forntiden. Även kaninskinn används som lätta applikationer – på kragar, kappkanter eller som prydnadsdetaljer på fickor och bälten.
Draperade över kistor, pallar eller bänkar förvandlar skinn en uppbyggd monter till en verkligt stämningsfull medeltidsmiljö. Fläckiga isländska fårskinn ger ett särskilt markant intryck. Som komplement passar medeltidsmöbler som fältstolar och kistor, där skinn kommer särskilt väl till sin rätt.
Sittunderlagen av fårskinn i storleken 40×40 cm är både praktiska och dekorativa. De skyddar mot kyla underifrån, dämpar hårda sittytor och passar visuellt till nästan alla läger-stilar – från vikingatiden till högmedeltiden. Finns i enfärgat vitt och fläckigt utförande.
Den handvävda ullsovsäcken för spädbarn är en riktig specialitet: tillverkad av handspunnet garn, naturfärgad och avsedd för kalla nätter på medeltidsmarknaden. För familjer som tillsammans besöker marknader eller reenactment-evenemang är detta en sällsynt och genomtänkt lösning.
Passande skinn efter epok och framställning
Tidig medeltid & vikingar
Renskinn, grova fårskinn och lammskinnsapplikationer är historiskt väl dokumenterade. Vikingarna använde skinn flitigt på skepp och i lägren – som sovunderlag, mantlar och överkläder. Renskinn är det mest autentiska materialet för nordiska framställningar.
Högmedeltiden
Adelskläder använde dyrbarare pälsar som mård och hermelin som kantband och foder. Enklare kläder använde fortfarande får- och lammskinn. Päls som statussymbol var särskilt uttalat under denna epok.
LARP & Fantasy
Skinnen som inte kan hänföras till någon specifik epok skapar stämning i nästan alla fantasy-miljöer. Oavsett om det gäller en barbar, en skogsvandrare eller en nordisk krigare – ett skinn över axeln eller på fältbänken skapar omedelbart stämning. Ulltäcken kompletterar bilden som mångsidiga lägerartiklar.
Skötsel och förvaring av äkta skinn
Vitgarvade skinn bör inte förvaras i för fuktiga miljöer. Efter regn eller fuktiga marknader är det viktigt att torka dem ordentligt – helst liggande i luften, inte direkt på en värmeelement eller i full sol. Att skaka ur dem då och då håller luggen luftig och fräsch.
Medicinskt garvade fårskinn – som de engelska kvaliteterna i sortimentet – är ofta maskintvättbara på skonsamt program och i kallt vatten. Lammskinnsprodukter som kommer i direkt kontakt med huden, till exempel lammskinnshandskar eller babyskor, kan tvättas i handvarmt vatten och är utformade för att vara hudvänliga.
Direkt värme – kontakt med element, närhet till lägereld – skadar lädersidan: den torkar ut och blir spröd. Mot malangrepp hjälper torr, luftig förvaring; den som vill vara på den säkra sidan lägger till lavendelpåsar eller cederträ – båda skyddar materialet och håller skadedjur borta.
Ulltäcken för medeltidslägret: varma, äkta och mångsidiga
Äkta fårull reglerar fukt och kroppstemperatur betydligt bättre än syntetiska alternativ. Det är inget marknadsföringslöfte, utan en egenskap hos det naturliga materialet: ull kan ta upp upp till 30 % av sin egenvikt i fukt utan att kännas våt.
Det är värt att nämna en kort historisk anmärkning: Plaiden – ursprungligen skotsk – var inte en ren säng- eller resetillbehör, utan ett enda, stort vävt ullstycke som fungerade lika väl som mantel, täcke och sovunderlag. Begreppet skiljer sig därmed tydligt från den enkla sovfilten (medeltida tyska decke), som främst användes som täcke. Den som är intresserad av kilter och plaider hittar ett eget sortiment för detta.
Oavsett om de används som sovtäcke, resefilt, mantel eller lägerdekoration – ulltäcken är ett av de mest mångsidiga föremålen i lägerutrustningen. Kombinationen av fårskinn som underlag och ulltäcke som övertäcke ger en helt historiskt trovärdig sovutrustning för reenactment och utomhusevenemang. Kompletterat med ett medeltida tält skapas en harmonisk helhetsbild som går långt utöver en ren kuliss.
Oavsett om det är som sovunderlag i tältet, som sittdyna på fältpallen eller som axelstöd i dräkten – äkta får- och lammskinn gör skillnaden mellan ett uppbyggt läger och ett som verkligen stämmer. Bläddra igenom sortimentet av skinn och täcken och hitta det som passar just din medeltidsuppsättning.
Vanliga frågor
Ja, skinn ingick i vikingarnas grundutrustning. Får- och renskin användes på skepp och i läger som sovunderlag, överkläder och värmeskydd. Arkeologiska fynd och sagor vittnar om den dagliga användningen av skinn i det tidiga medeltidens Norden – både till sjöss och på land.
En plaid är ursprungligen ett stort, vävt ulltyg från den skotska traditionen, som användes både som mantel, täcke och sovunderlag. En enkel filt (medelhögtyska ”decke”, fornhögtyska ”decchi”) var däremot främst avsedd som täcken. I historiskt sammanhang var plaiden ett mångsidigt klädesplagg, medan filten snarare var en ren sängtillbehör.
Under medeltiden var fårskinn, lammskinn, renskin, kaninskinn samt pälsar från mård, hermelin och räv vanliga. Enklare befolkningsskikt använde grovt garvade får- och lammskinn, medan adeln och prästerskapet använde ädla pälsar som hermelin. Förutom skinn var ull, linne och läder de viktigaste materialen för kläder och utrustning.
Vitgarvning är en av de äldsta garvningsmetoderna i Europa, redan dokumenterad i antiken och utbredd under hela medeltiden. Skinnet behåller sin naturliga färg och behandlas utan kemiska färgämnen – resultatet är ett ljust, hudvänligt och andningsbart läder. För historiskt orienterade framställningar är vitgarvning det mest autentiska valet, eftersom det motsvarar den faktiska medeltida praxisen.
Ja, skinn var ett viktigt klädmaterial för enkla bönder. Ogarnade eller enkelt garvade fårskinn fungerade som prisvärda ytterkläder som gav värme och var lokalt tillgängliga. Dessutom bar bönderna grova ulltyger och linneskjortor – skinn användes främst under den kalla årstiden som kappa eller mantel.