Hoppa till huvudinnehållet Hoppa till sökningen Hoppa till menyn

Medeltida väskor


scrolla till slutet

visa inga fler produkter


Produkt  1 - 20 från 93

Medeltida väskor var mycket mer än bara praktiska förvaringsfack – de var en integrerad del av klädseln, ett synligt statussymbol och ett hantverksmässigt mästerverk på samma gång. Eftersom medeltida kläder inte hade några insydda byxfickor bar man påsar, penningpungar och bältesväskor öppet på bältet – synliga för alla och därför omsorgsfullt tillverkade. Här hittar du ett brett urval av bältesväskor, njurväskor och läderpåsar för reenactment, LARP och medeltidsmarknader.

Vilka väskor bar människor egentligen under medeltiden?

Welche Taschen trugen Menschen im Mittelalter wirklich?

Eftersom kjolar, tunikor och kåpor inte hade inbyggda fickor måste allt nödvändigt bäras på utsidan. De vanligaste formerna var bältesväskan (upphängd i bältet eller fäst vid remmen genom en slits), den enkla påsen med dragsko samt njurväskan, som på grund av sin ergonomiska form blev särskilt populär under senmedeltiden. Den som kunde läsa och skriva eller utövade ett yrke bar ofta en plattare väska – jämförbar med en skrivmapp – nära kroppen.

Äldre termer från källor och gravfynd visar på mångfalden av former: Almospåsen var ett utbrett tillbehör särskilt i fromma kretsar; pengapåsen fungerade som en enkel myntbehållare av mjukt läder. Bland de östeuropeiska och ungerska ryttarnomaderna utvecklades tarsoly (även kallad phaselus), en dekorerad väska med lock och metallbeslag som hängde i bältet och hade en prestigefylld funktion. Folkliga utföranden var av ofärgat nötläder, medan hovvarianter var försedda med präglade stämplar, broderier eller förgyllda beslag.

Epoker och stilar: Från vikingatiden till senmedeltiden

Tidig medeltid & vikingatiden

600–1000-talet

Kännetecknande är enkla, robusta former av ofärgat nötläder. Gravfyndet från Birka (Sverige) och Rösta-väskan (Jämtland) räknas till de viktigaste fynden. Ungerska gravfynd utgör förebilden för tarsoly – en platt väska med lock och rikliga bronsbeslag, som även är känd som ”magyariska väskan”. Typiskt: få utsmyckningar, maximal funktionalitet.

Högmedeltiden

1100–1300-talet

Den karakteristiska D-formade bältesväskan gör sitt intåg – en halvmåneformad väska som sitter direkt på bältet med hjälp av en läderrem. Fyndet av Runneburg-bältesväskan från Weißensee/Thüringen anses vara ett av de bäst bevarade exemplaren. Material: huvudsakligen 2–3 mm tjockt nötläder, delvis med enkla prydnadssömmar. Färgmässigt dominerar naturbrunt och svärtat läder.

Senmedeltiden

1400–1500-talet

Njurväskan blir ett modeuttryck: den sitter tätt intill kroppen vid höften, ofta prydd med liljemotiv eller mässingsbeslag från gravfynd från 1400- och 1500-talet. Nubukläder ger ett mjukare utseende; sömmar med flätade kanter är ett typiskt designkännetecken för epoken. Lyxiga utföranden har präglade motiv eller emaljarbeten på beslagen.

Material och tillverkning: Vad som utmärker en bra läderväska

Valet av material avgör inte bara utseendet, utan också hållbarheten och den historiska trovärdigheten. En översikt över de viktigaste lädersorterna och deras egenskaper:

Material Lämplighet Egenskaper
Nötläder, 2–3 mm Historiskt Formstabilt, hållbart, huvudmaterial för bältesväskor; bästa lädret för bärbara väskmodeller
Nubukläder Historiskt Mjuk, matt yta; typiskt för senmedeltida njurväskor; något mer skötselkrävande
Vegetabiliskt garvat läder Historiskt Traditionell garvning med växtämnen; ekologiskt, får patina med tiden, historiskt korrekt
Kromgarvat läder LARP Industriellt garvat, jämn färg, mindre patina; billigare instegsalternativ
Mässingsbeslag Historiskt Rekonstruerade utifrån fynd i gravar; ger tarsoly och njurväskor deras karakteristiska utseende

För historiskt korrekta återgivningar rekommenderas vegetabiliskt garvat nötläder i kombination med mässingsbeslag enligt arkeologiska förebilder. Flätkanten – en söm av läderremsor som löper runt om – är inte enbart ett dekorativt element, utan förstärker samtidigt kanten och är typisk för många repliker av gravfynd.

Bältesväska, njurväska, påse – vilken form passar dig?

Autentiskt / Reenactment
  • Bältesväska (D-form, Runneburg): Fästs direkt på medeltidsbältet, formstabilt nötläder, idealisk för historiskt korrekta framställningar från 1100–1300-talet
  • Njurväska (1400–1500-talet): Ergonomisk höftform, nubuck eller nötläder, ofta med lilje- eller mässingsbeslag; senmedeltida framställningar
  • Tarsoly / ungersk väska: Platt väska med lock enligt ungerska gravfynd med rika dekorativa beslag; tidig medeltid och vikingatidsrekonstruktioner
  • Birka-/Rösta-väska: Vikingatida belägg, robust utförande, autentiska beslag i tryckgjutning enligt historiska förlagor
LARP / Marknader & nybörjare
  • Enkel bältesväska: Prisvärd nybörjarvariant utan påkostade beslag, finns i brunt eller svart; passar till nästan alla medeltida dräkter
  • Läderpåse: Flexibel att bära, även som plånbok eller pilgrimspåse; fästs med dragsko vid bältet eller bältringen
  • Njurväska (nybörjare): Kompakt form, väl lämpad för vardagsbruk på marknader, tillräckligt med utrymme för mobiltelefon, nycklar och mynt
  • Pilgrimsväska / axelväska: Bärs över axeln, för längre marscher och läger; medeltida väskor i tyg eller läder som alternativ

Skötsel och hållbarhet: Så håller din läderväska sig fin länge

Pflege und Haltbarkeit: So bleibt deine Ledertasche lange schön

Läder är ett naturmaterial som håller i årtionden med rätt skötsel. Den viktigaste principen: regelbunden ingnidning med läderfett eller bivax förhindrar uttorkning och sprickbildning. En tunn skikt räcker – överdriven smörjning gör läder mjukt och formstabilt. För läderfärg och lädervårdsprodukter hittar du lämpliga tillbehör i butiken.

Om du vill rengöra en gammal läderväska: borsta först bort smuts torrt, torka sedan försiktigt med en knappt fuktig trasa – blötlägg aldrig läder eller tvätta det under rinnande vatten. Behandla envisa fläckar med en mild sadeltvål, låt sedan torka ordentligt och smörj in omedelbart.

När det gäller förvaring gäller: svalt och torrt, förvara aldrig i plastpåsar – läder behöver luftcirkulation. En naturlig tygpåse är idealisk. Det som många betraktar som ett fel är i branschen ett kvalitetsmärke: den patina som uppstår. Handfärgat läder utvecklar med tiden ett karakteristiskt antikt utseende som maskinellt tillverkade produkter saknar – ett tecken på äkta användning och ärlig tillverkning.

Prisklasser i översikt: nybörjare till historiskt detaljerat

Insteg · från ca 21 €

Enkla LARP-bältesväskor och läderpåsar utan påkostade beslag. Perfekt för marknadsbesökare, tillfälliga LARP-spelare eller alla som vill prova en medeltida väska för första gången. Brunt och svart är de vanligaste färgerna; utförandet är gediget och lämpligt för vardagsbruk.

Mellansegment · ca 33–50 €

Väskor med dekorativa beslag i mässing, historiskt trogna former som den D-formade bältesväskan (Runneburg) eller senmedeltida njurväskor med flätad kant. Robustare nötläder med en tjocklek på 2–3 mm, delvis handgjorda. Varumärken som House of Warfare, Battle Merchant och Vehi Mercatus täcker detta segment.

Historiskt detaljerade · ca 60–143 €

Handgjorda föremål baserade på arkeologiska fynd: Tarsoly enligt ungerska fynd, Birka- och Rösta-väskor från vikingatiden, rikt beslagna ungerska väskor med triskele- eller turul-motiv. För ambitiösa reenactors och historiskt korrekta framställningar. Tillverkare som Pera Peris och Lord of Battles arbetar med dekorerade beslag enligt historiska förebilder.

📞 Om du har frågor om vilken väska som passar för en viss epok eller framställning hjälper teamet på Vehi Mercatus dig gärna per telefon – må–fre kl. 8–12 och 13–15 på +49 9921 7099288. 30 dagars returrätt ger extra trygghet vid ditt första köp.

Oavsett om du besöker en medeltidsmarknad för första gången eller vill komplettera en historiskt korrekt rollfigur – i denna kategori hittar du medeltida väskor för alla behov och alla epoker. Bläddra igenom sortimentet och bestäm vilken form och vilket material som passar bäst till din dräkt.

Vanliga frågor

Medeltida väskor har olika historiska namn, beroende på form och funktion: Väskan som bärs i bältet kallas helt enkelt bältesväska eller, efter sin halvmåneformade silhuett, D-formad väska. Almosenpåsen var en dragpåse med religiös konnotation, medan pengapåsen var en enkel myntbehållare. Från det ungerska kulturområdet under tidig medeltid härstammar tarsoly – en dekorerad väska med lock och metallbeslag, som även kallas phaselus.

Eftersom medeltida kläder inte hade insydda fickor bars alla behållare på utsidan av bältet. Vanliga var den enkla läderpåsen med dragsko, den formstabila bältesväskan av nötläder samt, från 1300-talet, den ergonomiska njurväskan. Den som reste mycket använde större pilgrimsväskor över axeln. Beroende på social ställning och epok varierade material, utsmyckning och storlek avsevärt.

För bältesväskor och njurväskor är vegetabiliskt garvat nötläder med en tjocklek på 2–3 mm förstahandsvalet: det är formstabilt, hållbart och utvecklar med tiden en karakteristisk patina. För mjukare, kroppsnära former som senmedeltida njurväskor passar nubuckläder. Kromgarvat läder är billigare och lättsköttare, men patinerar knappt och anses mindre lämpligt för historiskt korrekta återuppföranden.

Borsta först bort smuts torrt, torka försiktigt av envisa fläckar med en knappt fuktig trasa – blötlägg aldrig läder. Gnid sedan in läderfett eller bivax och låt torka. Förvaring: svalt och torrt, linda aldrig in i plastfolie, eftersom läder behöver luft. Regelbunden skötsel varannan månad förhindrar sprickbildning och bevarar materialets flexibilitet på lång sikt.

För en autentisk vikingadräkt (900–1000-talet) passar Birka-väskan och Rösta-väskan – båda rekonstruerade efter svenska gravfynd. Alternativt passar den tidigmedeltida Tarsoly-väskan enligt ungerska gravfynd, som var mycket utbredd under vikingatiden. Viktigt: Beslag bör vara tillverkade av tryckgjutna delar enligt historiska förebilder; rena läderformer utan metallbeslag är också belagda.

Upptäck passande kategorier

Det här kan också intressera dig