Medeltida och vikingatida smycken
- tillgänglig nu
-
Leveranstid: 2 - 4 Arbetsdagar främmande länder
- tillgänglig nu
-
Leveranstid: 2 - 4 Arbetsdagar främmande länder
- tillgänglig nu
-
Leveranstid: 2 - 4 Arbetsdagar främmande länder
- tillgänglig nu
-
Leveranstid: 2 - 4 Arbetsdagar främmande länder
- tillgänglig nu
-
Leveranstid: 2 - 4 Arbetsdagar främmande länder
- tillgänglig nu
-
Leveranstid: 2 - 4 Arbetsdagar främmande länder
- tillgänglig nu
- tillgänglig nu
- tillgänglig nu
- tillgänglig nu
-
Leveranstid: 2 - 4 Arbetsdagar främmande länder
- tillgänglig nu
- tillgänglig nu
-
Leveranstid: 2 - 4 Arbetsdagar främmande länder
Smycken från medeltiden och vikingatiden är så mycket mer än bara dekorativa accessoarer – de berättar om tro, status, hantverk och kulturell identitet från svunna århundraden. Oavsett om det handlar om ett armband i brons med vargmotiv, försilvrade örhängen i Borre-stil eller en historiskt återgiven bennål: varje föremål bär på en historia som sträcker sig tillbaka till den tidiga medeltiden.
Smycken under medeltiden och vikingatiden: Vad bar man egentligen?
Under medeltiden och vikingatiden var smycken inte enbart ett privilegium för adeln. Även vanligt folk bar fiblar, hårnålar och armringar – dels av praktiska skäl, dels som ett uttryck för identitet och tillhörighet. Fibeln höll ihop manteln och var samtidigt ett smycke; hårnålen av ben var både en vardagsföremål och ett statussymbol.
Vikingarna använde dessutom smycken som förmögenhetsförvarare: silverarmband och så kallat hack silver – i bitar brutna smycken – fungerade som betalningsmedel i handeln. Den som var rik bar bokstavligen sin rikedom på kroppen. Typiska smyckesformer från vikingatiden omfattar spännen, halsringar (torques), arm- och fingerringar, hängen, örhängen samt nålar av ben eller mässing. Materialen sträcker sig från brons och mässing via ben och horn till silver – guld var förbehållet de högre stående.
Lyckobringare och skyddssymboler i nordisk mytologi
I den nordiska mytologin var smycken aldrig bara dekoration. Amuletter och hängsmycken hade en konkret religiös och apotropaisk funktion – de skulle skydda, bringa lycka eller stärka bandet till gudarna.
Den mest kända lyckobringaren från vikingatiden är Mjölnir, Thors hammare. När den bars som hänge var den både ett religiöst bekännande och ett skyddsamulett – jämförbart med korset i kristen kontext. Arkeologiska fynd visar att hänge i form av Thors hammare i brons och silver var utbredda i hela Skandinavien. Valknuten, ett symbol bestående av tre sammanflätade trianglar, står i nära samband med Oden och övergången mellan liv och död. Vegvísir, ett isländskt runmärke, gäller som vägvisare – den som bär det ska kunna hitta sin väg även i storm. Yggdrasil, världsaskan i den nordiska kosmologin, förekommer som hänge och symboliserar universums ordning. Djuramuletter i form av vargar, korpar och drakar hade en stärkande eller skyddande betydelse och återfanns både på smycken och på vapen och utrustning.
Översikt över typiska smyckesformer
Fiblar & klädnålar
Fiblar tjänade i första hand som knäppen till mantlar och kläder, men var samtidigt smycken. Beroende på epok och region skiljer sig skivfiblar, ringfiblar, djurfiblar i Borre-stil och enkla bågfiblar avsevärt åt i form och utsmyckning.
Armringar & armband
Vikingarnas armringar bars öppet och bestod ofta av brons eller silver. Delvis fungerade de som betalningsmedel – avhuggna bitar användes som silvermynt. Motiven sträcker sig från enkla spiraler till påkostade djur- och flätmotiv.
Halsband, hängen & amuletter
Vikingarnas kedjor och hängsmycken hade religiös och skyddande betydelse. Mjölnir-hängsmycken, runstenar som smycken och djuramuletter är väl dokumenterade arkeologiskt. Även medeltida kedjor och hängsmycken med religiösa symboler ingick i vardagssmyckena hos breda befolkningsskikt.
Örhängen
Örhängen från vikingatiden sträcker sig från enkla trådkrokar till påkostade motiv av rovdjur i Borre-stil. Arkeologiska fynd visar att örhängen bars av både kvinnor och män.
Hårnålar & benålar
Hårnålar och bennålar hör till de vanligaste smyckesfynden från vikingatiden. Särskilt kända är fynden från Trondheim, där välbevarade exemplar av ben har upptäckts – förebilder för trogna repliker.
Hårsmycken & skäggpärlor
Vikingatida skäggsmycken och hårsmycken som skäggpärlor och hårspännen är kända från bild- och fyndkällor. De kompletterar en harmonisk helhetsbild vid reenactment och medeltidsmarknader.
Material: brons, mässing, ben och silver
| Material | Lämplighet | Karaktär |
|---|---|---|
| Brons | Historiskt | Det vanligaste materialet bland fynden, lätt att gjuta, utvecklar en karakteristisk patina; lämpligt för reenactment och vardagsbruk |
| Mässing | Historiskt | Billigare alternativ till brons, lika lätt att gjuta, liknande utseende; används ofta till fiblar och beslag |
| Forsilverad mässing | LARP | Mer autentiskt silverutseende utan priset för äkta silver; tåligare i bärprov, bra för användning med mycket rörelse |
| Ben & horn | Historiskt | Väl dokumenterat genom skandinaviska fynd; bearbetat till nålar, pärlor och hängsmycken; autentiskt och lätt |
| Silver (925) | Historiskt | Särskilt uppskattat av vikingarna, delvis omsmält från myntsilver; högsta historiska värde, för krävande reenactment |
Vikingsmycken för reenactment, LARP och vardagsbruk
- Arkeologiskt belagda repliker efter fynd – t.ex. Trondheim-bennål eller örhängen i Borre-stil
- Materialen överensstämmer med historiska fynd: brons, ben, silver
- Använd fiblar som klädknäppning på ett funktionellt och harmoniskt sätt
- Kombinera med vikingakläder för män eller vikingakläder för kvinnor för en autentisk helhetsbild
- Hårnålar och skäggpärlor som kompletterande detaljer
- Utseende och stilpassning står i förgrunden – materialet får variera
- Forsilvrad mässing: robustare, mindre skötselkrävande än äkta silver
- Enkel påsättning är viktigt vid frekvent användning eller uppvisningsstrider
- Kombinera med medeltida fiblar och passande viking- och medeltidsbälten för en harmonisk look
- Armringar och kedjor kan även bäras som vardagssmycken i nordisk stil
Vikingsmycken: symboler, motiv och deras betydelse
Tors hammare (Mjölnir) är den främsta symbolen för vikingatidens smyckeskultur. Som hänge var den under vikingatiden ett offentligt bekännande av den nordiska religionen – jämförbart med korset inom kristendomen. Fynd från hela vikingatidens utbredningsområde vittnar om dess spridning i brons och silver, i både enkla och rikt dekorerade utföranden.
Djurmotiv spelade en central roll: vargar – Geri och Freki, Odins följeslagare – stod för trohet och styrka. Grevdjur i Borre-stil, kännetecknade av de karakteristiska sammanflätade kropparna och klorna, prydde fiblar, örhängen och hängsmycken från 800- och 900-talet. Ormar och drakar ansågs vara kraftsymboler och kunskapens väktare. Runor på smycken fungerade som skydds- och lyckobringare – ingraverade i ben, brons eller silver. Odins korpar Huginn och Muninn (tanke och minne), Yggdrasil som avbild av världsordningen och Valknut som Odins symbol kompletterar motivutbudet i den nordiska smyckeskonsten. Den som fördjupar sig i vikingarnas värld finner i dessa symboler ett tätt nätverk av religion, kosmologi och vardagsliv.
Oavsett om du letar efter ett historiskt belagt armband till din reenactment-outfit, en symbolisk amulett till medeltidsmarknaden eller ett robust vardagssmycke i vikingastil – bläddra igenom vårt sortiment och hitta det rätta smycket för ditt tillfälle.
Vanliga frågor
Vikingarna bar fiblar, armringar, fingerringar, hängen, örhängen och hårnålar. Särskilt populära var hängen med Tors hammare (Mjölnir) som ett religiöst tecken, samt silverarmringar som även fungerade som betalningsmedel (hacksilver). Materialen var främst brons, silver och ben.
Tors hammare (Mjölnir) var under vikingatiden både en religiös symbol och en skyddsamulett – jämförbar med korset inom kristendomen. Genom att bära den som hänge bekände man sig offentligt till den nordiska religionen och ställde sig under skydd av åskguden Tor. Arkeologiska fynd från hela vikingatidens utbredningsområde vittnar om symbolens stora spridning.
Bland de mest kända nordiska lyckobringarna finns Mjölnir (Tors hammare) som skyddsamulett, Vegvísir som vägvisande runmärke samt Yggdrasil-hängen som symbol för världsordningen. Även djuramuletter med vargar, korpar och drakar ansågs ge skydd och styrka. Valknuten har en nära koppling till Oden och övergången mellan liv och död.
Under medeltiden och vikingatiden var brons och mässing de vanligaste materialen, eftersom de är lätta att gjuta och utvecklar en karakteristisk patina. Silver var särskilt populärt bland vikingarna och smältes delvis om från myntsilver. Ben och horn användes till nålar, pärlor och enklare hängsmycken – vilket väl dokumenteras av fynd från Skandinavien, till exempel från Trondheim.
För en harmonisk rekonstruktionsoutfit rekommenderas en kombination av fiblar som klädknäppning, ett armband i brons eller silver och ett passande hänge på en enkel läderremkedja. Hårnålar eller skäggpärlor rundar av helhetsintrycket. Se till att smycken och kläder passar samma epok – örhängen i Borre-stil hör till exempel hemma i 800-900-talet och passar till motsvarande vikingakläder av ull och linne.